moments in life

"En ung man stod på perrongen. Väntade på tåget. Han följde det med blicken när det rullade in. Tåget stannade och dörrarna öppnades. Folk vällde ut. Jag väntade på att han skulle närma sig dörrarna så jag kunde gå in efter honom men han stod kvar. Han lutade sig tillbaka mot en bänk fortfarande med blicken rakt fram. Sist ut ur tåget kom en ung kvinna med blicken fäst på en punkt rakt framför sig. På den unge mannen. Jag förstod att mannen inte ämnade att kliva på tåget. Han väntade på henne. Så jag klev på och letade upp en ledig plats. Från min plats såg jag hur de nu stod tysta och bara höll om varandra. Den där känslan mindes jag. Den kändes plötsligt väldigt påtaglig. Känslan av att ha varit ifrån varandra länge och plötsligt står man där framför varandra. Inga ord behövs. Omsluter varandra. Känner doften. Det högg till. Jag saknade honom. Han som brukade hålla om mig sådär. Han som brukade vänta på mig. Han som brukade mumla i mitt öra "jag har saknat dig". Hans doft som kändes så trygg att äntligen få andas in. Det slog mig att jag hade glömt hur han doftade, jag kunde inte känna doften längre. Men jag mindes känslan av att stå där i tysthet och bara få hålla om varandra. Underbar känsla, av lättnad och en gnutta lycka. Kanske var det inte honom jag saknade utan det där ögonblicket. Ett ögonblick av lycka."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0