Det är märkligt egentligen, hur exakt samma plats kan se så annorlunda ut beroende på när man besöker den. Men kanske hade man tröttnat om allt såg likadant ut jämt, det här är naturens sätt att byta frisyr. Faktum är att varje tid har sin skönhet, när jag gick hem från bussen idag njöt mina ögon lika mycket som de gjorde när jag gick hem från bussen i höstas. Jag frös lite mer men vacker är det. Har du någonsin tänkt på att stanna upp och se allt det vackra runt omkring dig? Den här vägen har jag gått så många gånger att det är inte lönt att försöka räkna dom men istället för att se det som en jobbig och lång väg hem försöker jag se det som ett tillfälle för att njuta av naturens skönhet och ha en stund för mig själv. Be en liten bön, reflektera över dagen och bara låta fötterna vandra på vägen som aldrig förändras.