Ibland glömmer jag bort vem jag är. Jag liksom tappar bort mig själv i samhällets ideal och omgivningens krav. . Jag har varit vilse ett tag nu, varit sådär allmänt tonårsaktig. Räknat siffrorna på vågen alldeles för noga, betraktat spegeln med alldeles för kritiska ögon, hittat fel i varje ord jag sagt och stört mig på mig själv i varenda situation. Sett mig själv som en tragisk människa som aldrig riktigt lyckas. Jag har använt världens förstoringsglas till att betrakta mitt eget liv. Då blir det kaos, då går det bara utför. Det där är inte jag. Men jag glömmer bort det ibland och tror på fullaste allvar att de där siffrorna på vågen förstör hela mitt liv. Som tur är hittar jag tillbaka till mig själv efter ett tag. Det har jag gjort nu, Thank God! Jag bryr mig egentligen inte så himla mycket om vågen, jag är medveten om att jag gör snedsteg och jag lever inte efter samhällets bild av attt vara "lyckad". Detta betyder inte att jag har världens goaste självförtroende eller att tycker att jag själv är görsnygg och helt perfekt. Tvärtom. Jag bryr mig bara inte, egentligen. För det är inte det som räknas. Jag lever i världen men inte av världen. Jag försöker bygga inifrån och ha så roligt som möjligt. Äta sunt och träna regelbundet för att sedan göra allt det jag vill trots att jag inte är särskilt snygg eller sådär himla bra. Jag är snygg och jag är bra, på mitt eget sätt precis som alla andra. Jag tänker springa runt i bikini på beachen i sommar trots att jag aldrig någonsin kommer komma i närheten av "ready for beach 2012" eller 2013 för den delen. Och jag tänker lite som såhär: om jag inte bryr mig, varför skulle någon annan göra det då? Det är i slutändan bara jag som måste kunna leva med mig själv och det kan jag. Visst faller jag tillbaka och bryter ihop, tittar för noga på mina skavanker men jag hittar för eller senare tillbaka igen. Det är livets gilla gång. Sen är det ju faktiskt så att de allra vackraste människorna är de som strålar inifrån. Ni får säga vad ni vill men varje människa jag har mött som utstrålar livsglädje är så himla mycket vackrare än tjejen i H&M-katalogen. Och det är sån jag vill bli, alltså en människa som strålar av glädje och kärlek för sin omgivning. Det är mitt mål, då blir jag "ready for a lifetime 2012" och 2013 för den deleln.