dansa fastän hjärtat brister

Jag trivs ruskigt bra mitt numera långa, halvblonda, ovårdade hår men alltså den där röda färgen. Jag minns att jag kände mig cool, som vågade. Håret är ändå en så pass viktig grej för många, det har ganska stort avgörande i hur du ser ut och i hur andra uppfattar dig. Jag har aldrig sett mig själv som en brud med långt hår, kanske just därför jag alltid uppfattat dem som så coola. Men nu har jag helt plötsligt långt hår, blir lika chockerad var gång jag ser mig själv i spegeln och framförallt på bilder! Det skulle vara så typiskt mig att klippa av det och färga det rött nu när det äntligen blivit långt och jag fått tillbaka min ursprungliga färg. Ständiga behovet av förändring, det ger ju en sorts kick.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0