Det märkligt det där med tid. Hur det redan känns som en evighet vi satt där runt bordet, hela familjen Ström och mormor & morfar på självaste julafton. Det var en väldigt lugn och rofylld jul, i princip såsom hela jullovet var. Lugnt och rofyllt. Passat på att träffa de finaste av vänner medan de var hemma en sväng. Nu har terminerna och livet återgått till sin vardag och alla har flytt på sina håll. Det är väl egentligen det jag tycker allra mest om med julen, klappar och julbord kan jag vara utan, men att alla kommer hem det är en rätt fin grej.