How many goodbyes could you go through before you don't wanna say hello anymore

Hur många gånger orkar jag säga hejdå innan jag knappt orkar säga hej längre. Hur många gånger orkar jag gå igenom det här innan jag inte har något kvar att ge. Hur många gånger kan jag glömma hur mycket det gör ont och våga satsa igen. Hur många gånger kan jag tillåta mig själv att bli sårad. Hur många gånger.

skrämmande

Att bli kär är det läskigaste som finns och jag ångrar varje sekund som jag önskat att jag skulle bli det.


moment 22

Jag tycker väldigt mycket om dig. Jag tycker väldigt mycket om när du håller om mig. När du tar min hand. När du kysser mig i regnet. När du kör bil och inte kan låta bli att snegla på mig. När du luktar sådär gott som bara du gör. När du blir irriterad på mig men inte förmår dig att bli arg. När du stannar upp och säger att jag är söt. När du försöker förklara något men aldrig hittar orden. När du skrattar. När du säger mitt namn. Jag tycker om dig. Men jag har svårt för att släppa taget om allt annat. Jag har svårt för att det ska vara bara du och jag. Jag har svårt för att begränsa mig. För att vara din. Jag önskar så att jag kunde bli löjligt oresonligt fånigt kär i dig, rakt upp och ner. För då hade det bara funnits du och allt annat skulle försvinna i mängden av brus. Jag tycker om dig mer och mer. Jag har svårt för att släppa taget om dig. Jag vill inte låta dig gå. Jag vill ha kvar dig här hos mig. Jag vill att du ska hålla dina armar om mig. Jag vill att du ska kyssa mig i regnet. Jag vill höra dig skratta och jag vill att du ska snegla på mig när du kör bil.

olika

samtidigt som jag mest bara vill vara med dig så vet jag att det inte kommer hålla. att vi är olika. för olika. jag vet att jag innerst inne vill träffa någon som tänker likadant, drömmer om samma saker, som tror på samma gud. du gör inte det. och innerst inne tror jag att du vill träffa någon som tror likadant som du, som vill samma sak som du. det gör inte jag. men du vill ändå vara med mig precis så som jag vill vara med dig.

Ända ner i maggropen

Du är vacker.


om saker och ting varit annorlunda

Du hade varit ganska bra att ha nära ikväll. Krypa tätt intill och låta dig hålla om mig. Höra dig lova att allt kommer bli bra och sen somna lugnt.

det här är allt jag har

Jag är rädd, livrädd. För, ja men du vet, att inte räcka till.

Han

Mina läppar luktar som hans aftershave och min tröja luktar som han. För att inte prata om mina röda kinder. Hoppas på att mina kuddar i soffan luktar som honom också så jag kan få ha kvar honom ett tag till. Bara lite till.


Valentine's day

He send me a card. I spent half my day with him. I even skipped my class just to hang out with him. He bought me dinner. We laughed. I guess you could say that he was my valentine. Then you send me this small text message. I blushed. Guess what I'm thinking of tonight? You, and that small text. I'm the worst person ever.


Small

I just feel so small. Like a kid that needs someone to take care of her. Someone who holds me and whispers sweet words. Someone who says it's gonna be just fine, that he'll be there for me.


hjärtat börjar slå

Vilsen. Han är världens gulligaste, gjorde nästan hela min läxa åt mig idag. Han tänker bjuda mig på middag på lördag och kallar mig "kära du" konstant. Ordentlig kille, gillar öl lite för mycket men klär sig i skjorta konstant. Sen är det han andra, som kallar mig gullet. Han som bor för långt bort och som pratar om att krypa ner under mitt täcke. Han som vill vara nära mig. Han som aldrig skulle komma tillbaka men som dyker upp redan nästa vecka. Han som är nykterist och som klär sig i t-shirts, ibland flanellskjorta. Ingen av dom känner dig Gud. Det borde vara anledning nog till att inte gå vidare med någon av dom. Jag känner mig vilsen. Jag känner mig oärlig, mot båda två. De vet inte om varandra. Jag vet inte hur de hade reagerat. Jag vet inte vad de vill få ut av mig. Jag vet inte vad jag vill få ut av dom. Men jag tror jag börjar tycka om honom, lite för mycket.

hallå, du tappar fokus

Alltså det är helt stört. Inte alls bra. Att jag så väldigt gärna vill hitta någon. Bli kär. Hålla handen. Få bekräftelse. Det är inte bra att tänka på det så mycket. Och det är inte bra att de som lockar är utanför kyrkan. Men kyrkliga killar är inte lika intressanta, inte de som jag har träffat i alla fall. Det är ju tur att jag tycker så illa om min kropp att det håller mig tillbaka, räcker ju att jag ska leva med det här.

En annan tid

60-talet. Då hade jag velat leva. Klä mig i bruna färger och rulla upp håret. En cigg mellan pek- och långfinger. Beatles lp snurrandes i grammofon. Hitta mig en trubadur och vandra längs avenyn.


trams

Vad gör man när man inte vill? När allt inom en skriker "JAG VILL INTE". Ska det vara så? Ska det kännas så? Är det så för alla som går i skolan? Är inte det fel? Jag borde vara motiverad till att plugga. Jag borde känna att jag bygger min framtid. Istället känner jag att jag gång på gång förstör den genom att inte nå högst upp. Dit all vill nå. Dit alla andra når, utom jag. Jag vill inte, jag vill verkligen inte.

Hej Tomten

Jag skulle vilja bli kär, kan du fixa det på nordpolen? För det hade liksom varit bästa julklappen, bara ett litet tips sådär.
Kram
Hanna

RSS 2.0