Han

Mina läppar luktar som hans aftershave och min tröja luktar som han. För att inte prata om mina röda kinder. Hoppas på att mina kuddar i soffan luktar som honom också så jag kan få ha kvar honom ett tag till. Bara lite till.


Valentine's day

He send me a card. I spent half my day with him. I even skipped my class just to hang out with him. He bought me dinner. We laughed. I guess you could say that he was my valentine. Then you send me this small text message. I blushed. Guess what I'm thinking of tonight? You, and that small text. I'm the worst person ever.


Small

I just feel so small. Like a kid that needs someone to take care of her. Someone who holds me and whispers sweet words. Someone who says it's gonna be just fine, that he'll be there for me.


hjärtat börjar slå

Vilsen. Han är världens gulligaste, gjorde nästan hela min läxa åt mig idag. Han tänker bjuda mig på middag på lördag och kallar mig "kära du" konstant. Ordentlig kille, gillar öl lite för mycket men klär sig i skjorta konstant. Sen är det han andra, som kallar mig gullet. Han som bor för långt bort och som pratar om att krypa ner under mitt täcke. Han som vill vara nära mig. Han som aldrig skulle komma tillbaka men som dyker upp redan nästa vecka. Han som är nykterist och som klär sig i t-shirts, ibland flanellskjorta. Ingen av dom känner dig Gud. Det borde vara anledning nog till att inte gå vidare med någon av dom. Jag känner mig vilsen. Jag känner mig oärlig, mot båda två. De vet inte om varandra. Jag vet inte hur de hade reagerat. Jag vet inte vad de vill få ut av mig. Jag vet inte vad jag vill få ut av dom. Men jag tror jag börjar tycka om honom, lite för mycket.

RSS 2.0