visst finns det dagar då det kan kännas svårt
Särskilt ensamma morgnar som denna. Enda målet med att gå upp ur sängen är att jag måste dra mig mot jobbet kl 15. Alla mina kompisar är out of town och jag sitter här i min säng med en kopp te och rostad macka med prim på (norskt poppis-pålägg som smakar messmör). Egentligen skulle jag gjort en medicinkurs eftersom jag delar ut mediciner på jobbet men jag har fått fel lösenord, igen. Så man kan väl ärligt säga att jag idag önskade att jag hade vaknat upp i min egen säng istället. Gått ner i köket och ätit en ordentlig frukost med familjen, druckit en god kopp kaffe och därefter hade jag kunnat umgås med någon av alla mina fina vänner som finns där hemma. Och inte här.
Jag ångrar inte för en sekund att jag åkte. Det har varit en berg- och dalbana helt klart men mestadels har jag haft så himla roligt. Och man lär sig sjukt mycket av att göra en sådan här grej. Stå på egna ben. Jag har troligtvis bara en månad kvar i Oslo och jag längtar efter att få komma hem. Jag gör faktiskt det. Jag känner litegrann att nu har jag testat Oslo, jag vill se något annat! Frågan är bara vad "något annat" är, ångesten över vad jag ska göra när jag kommer hem har börjat smyga sig på. Eventuellt åker jag tillbaka hit efter nyår eftersom jag har jobb här men jag skulle så gärna vilja göra "något annat".
Kommentarer
Postat av: Rebecka
Jag känner igen mig så väl i det du skriver Hanna! Det är skrämmande hur snabbt vardagen faller på även om man befinner sig hur långt som helst hemifrån. Ingen kan man prata med heller som förstår hur det känns att längta hem samtidigt som man är ganska stolt över att ha tagit steget och testa på något nytt. Men då brukar jag tänka på hur fantastiskt det faktiskt är att ha vågat flytta till andra sidan jordklotet och hur många möjligheter jag har att verkligen göra den här resan till den bästa tiden i mitt liv hittils. Det funkar inte alltid, men för det mesta :)Massor av kramar! <3
Trackback
