Talk to u later
Är hemma på snabbvisit i Sverige och njuter av god mat, fina vänner och att hänga lite med min familj.
efter regn kommer solsken
Denna veckan har jag fått jobba, HALLELUHJA. Ni anar inte hur gött det är att få lite rutin på livet. Jag är ju anställd som barnehagevikar (dagisvikarie) här i Oslo och denna veckan blev jag inringd för första gången. Jag var lite smånervös på bussen första dagen men det gick riktigt riktigt bra faktiskt! Ungarna var hur goa som helst och det förstod min svenska utan problem. Jag fick lära mig en hel del nya ord men jag ska ärligt erkänna att gråtandes norska ungar, de förstår jag ikke. Men annars var språket faktiskt inget större problem, jag hade svårare för att förstå personalen än barnen haha. Faktum är att jag börjat prata norska med barnen, inte ren norska dock. Det blir någon härlig blandning av skånska och norska men att börja använda norska meningar redan efter två dagar ger mig hopp. Jag vill nämligen lära mig språket under min tid här i Oslo. De frågade mig idag om jag ville jobba två dagar hos dem nästa vecka också då de var väldigt nöjda med mig och jag sa självfallet ja! Framtiden börjar ljusna och kanske kan det bli något bra av det här ändå.
++++
Ny stad, nytt liv, nya vänner
I söndags hämtade vi Ebba på stationen och det gjorde Ingrid och Cecilia också. Ebba visste inte vem hon skulle följa med hem så det slutade med att vi bjöd hem hela gänget på blomkålssoppa i vårt lilla kollektivskök. Kristianstadbrudarna hade en kompis till, Hanna som kom senare och sen dess har vi hängt konstant. De var lika kompiskåta som oss så vi har bestämt att vi är bff's nu. Bilderna är ifrån gårdagens långa gosigt fika på Cocoa, deras varmchoklad kan vara det godaste jag har druckit!
varje ansiktsdrag
Jag satt på bussen på väg hem och tittade ut på stadens myller på andra sidan fönstret. En kvinna fotograferade sin man framför en ståtlig stor byggnad. Han hade något allvarsamt i blicken och händerna nedstoppade i jackfickorna. Kanske var det besvikelse, det är svårt att avläsa känslor i ett främmande ansikte när man som hastigast åker förbi. Men jag önskade att det var jag som tog hans bild. Att jag kunde få fånga likgiltigheten i hans ögon och det där ledsna men på något sätt allvarliga som låg över hans ansikte. Jag kunde se framför mig hur bilden skulle se ut med den stora gamla byggnaden suddigt i bakgrunden och fokus på mannen i den svarta dunjackan. Hur varje ansiktsdrag skulle betonas och hans blick skulle tränga genom linsen. Jag kunde se på hans färger att han inte var av skandinaviskt ursprung och jag undrade hur hans historia såg ut. Bilden som jag tagit av honom i min fantasi frambringade just den frågan – Vad är hans historia? Jag tror det är det som fascinerar mig så mycket med porträtt, det är det som gör att jag så innerligt önskar att jag kunde ta sådana bilder. För att det ligger en historia bakom. Bakom varje ansikte finns erfarenheter, lärdomar, fördomar, kunskaper, drömmar och planer. Det finns åsikter och tankar som jag själv kanske aldrig någonsin kommer att tänka. Att få ta en sådan bild hade varit mäktigt. Att få fånga nyanser och känslor i en människas ansikte, att få betraktaren att undra över historien bakom porträttet. Det hade jag velat kunna.
Föreställ dig världen utan löv
Det kungliga slottet måste man ju se så vi tog tunnelbanan dit. Byggnaden var rätt tråkig faktiskt och vi var mer fascinerade av slottsparken och höstens alla färger. Som vanligt strålade solen och vi njöt av att bara få strosa runder. Jag älskar hösten, på riktigt.
all the best people are
- Have I gone mad?
- I'm afraid so. You're entirely bonkers. But I'll tell you a secret. All the best people are.
things will work out, eventually
Vi skulle fixa skattekort idag men eftersom vi aldrig någonsin har flyt så gick det ingen vidare alls den här gången heller. Efter sådär en timmes väntetid fick vi reda på att vi inte kan få några skattekort i nuläget och får alltså avvakta tills vi arbetat vårt första pass. Att jobba i Norge är inte så enkelt som det verkar. Vi fick i alla fall se lite skön arkitektur innan vi begav oss hem igen där vi möttes av Hanna som i ren extas på sin härliga värmländska utbrister "SKA NI MÄ O KÖPE GODIS ELLAH?". Hon hade hittat ett ställe lite längre bort som heter Candy Heaven där man får fylla 1,4 liters burk med godis för 99 nok. Jessica hängde också på så nu har vi godis så det räcker månaden ut! Insåg precis att det är första gången jag nämner några från kollektivet här i bloggen. Man träffar ju dem ganska mycket eftersom vi delar kök, dusch, toaletter, tvättstuga och vardagsrum. Det blir att man umgås en hel del vilket är den största fördelen med att bo såhär, man lär känna en massa härliga människor.keep it simple
ain't she something
Kolla bruden som jag bor med, man bah "SNYGGGG". Och hon är bra på att smaska också, på baconchips.
Onsdagsfrossar
hädanefter ska jag va bra för dig
mars 2012
ett helt annat liv
Storstadslivet är inte som det liv jag är van vid men jag gillar det. Igår kväll vid åtta tiden kom jag på att vi behövde mjölk, jag drog bokstavligt talat bara på mig skorna och gick ner på gatan och köpte ett paket. Hemma i Skåne har vi 7km till affären och man måste överväga om det är värt bensinpengarna. På bussen idag åkte vi förbi ett antal mysiga kaféer där människor drack sitt förmiddagskaffe, lunchade, pluggade, läste tidningen eller bara umgicks och det såg så härligt ut. Som en del av vardagen. Jag gillar det. Jag har alltid haft lite svårt för att se mig själv i en lägenhet i en storstad men inte längre. Så länge jag alltid kan åka hem till mamma och pappa på landet och pausa lite då och då så hade jag nog älskat storstadslivet. Det är en helt annan rytm, en helt annan livsstil. Jag börjar nästan känna mig lite vuxen, ungdomligt vuxen.
jag kan va ditt plåster, skydda dig ett tag men vi båda vet att plåster faller av
sunday sigh
och så var vi bara två
Ikväll är det en säng son gapar tom här i rummet. Anna bestämde sig för att tacka ja till ett jobb på hemmaplan så hon packade sin väska och hoppade på nattbussen tidigare ikväll. Det kändes väldigt konstigt när hon åkte, nu är det helt plötsligt bara jag och Elin. Vårt nya rum känns nästan lite för stort. Vi kommer sakna henne, Anna banana men jag önskar henne verkligen all lycka till hemma i Sverge. Och på ett sätt var jag lite småavis för en sekund där på bussterminalen, över att hon fick åka hem till sin familj, sin egen säng, mammas mat och alla vänner där hemma. Det har börjat gå upp för mig att jag inte kommer vara hemma hemma på väldigt länge, det här är mitt hem nu.
The sun Will Shine for you
Det har regnat en enda gång sen vi kom hit annars har Oslo verkligen bara bjudit på fint väder. Jag är lite småkär i den här staden, det bästa är när vi åker buss och får se alla fina bostadsområden. Vissa ställen påminner om mitt beloved Paris, särskilt vackert är det med alla höstlöven. Jag önskar det kunna förbli såhär för alltid. Hösten är underbar.
livet rullar på
Jag hade en av världens bästa dagar idag. Riktigt good feeling hela dagen. Jag gillar det. Lite motigt på kvällskvisten men det kan jag leva med. Livet rullar på.
put that smile on your face and you'll conquer the world
Akker brygge
this is where we live
Vi skulle egentligen behöva handla mat och söka jobb men alla matbutiker på över 100 kvadrat har söndagsstängt i hela Norge, och att söka jobb en söndag är som att kasta pärlor åt svin. Lönlöst. Så vi gick en runda istället och det är himla vackert här. Man får lite göteborgskänsla av staden och operahuset är fantastiskt snyggt. Jag längtar tills vi tjänat lite kosing och faktiskt har råd till att uppleva staden.
en fredag i kollektiv
I think i just needed a rush, needed a rush
Åker buss, söker jobb, hurrar för att Maggio släppt nytt och det är bra men egentligen lyssnar jag mest på mina nya favoriter Twin Atlantic. Livet rullar.
be classy not sassy
can't wait to show you oslo
Snor en bild från Elin eftersom jag inte tagit några bilder på denna vackra stad ännu! Längtar efter att få springa runt med kameran och kunna visa er hur fint det är här! Jag tror jag börjar bli kär, i Oslo. Här står vi och poserar med våra ikea-kassar, vi var tvugna att köpa täcken och kuddar till nya boendet och ikea har gratisbussar som går från centrum ut till varuhusen. Hur bra?! Superbra!
Lever utöver våra tillgångar
Dyraste pizzan någonsin men fy sjuttsicken va gott den smakade! Vi kände att det var vi värda efter att ha fixat nytt boende på mindre än ett dygn, en stor dos tur i oturen får vi väl medge att vi haft. Nu har vi kontrakt på tre år framöver, känns tryggt! (Jaa vi kan flytta, det är 1 månads uppsägningstid, keep calm) Nu lever vi kollektivslivet med tretton andra och alla verkar faktiskt riktigt härliga. Troligtvis flyttar vi på fredag igen men till rummet längre ner i korridoren. Hursomhelst så har vi det fint!
allt är inte guld som glimmar
Det har gått ett dygn sen vi åkte och vi är alla rätt slitna. Såhär bor vi men troligtvis bara inatt, imorgon flyttar vi igen. Det här med uppstoppade djur i vardagsrummet är inte riktigt vår grej, vi har både en grävling och ett lodjur. Ganska fina ändå. Snubbarna vi bor med är från Nepal och de verkar ganska schyssta men bilderna ovanför hallspeglen gav ingen good feeling. Imorgon ska vi ge oss ut på jobbjakt nu när vi fixat norska mobilnummer och pendelkort. Oslo verkar i alla fall vara en riktigt skön stad och jag tror jag kommer trivas här när vi väl fått lite ordning på våra liv.
I'm actually doing this
Jag sitter just nu på bussen på väg till Oslo. Det är helt tyst förutom en snubbe längre bak som snarkar till ibland. Jag har mina spotify-listor och låter blicken vila på landskapet som fladdrar förbi utanför rutan. Min mamma var smart och påminde mig att ta med både filt oh kudde så jag har gosat in mig ordentligt, förutom en förkylning har jag alltså ingenting att klaga på. Jag är så glad att jag faktiskt tagit mig i kragen och bestämt mig för att åka iväg även om det så bara är till grannlandet. Det blir ett litet äventyr men det blir mitt äventyr. Att få dela det med så sköna tjejer som Elin och Anna gör saken bara bättre. Det första vi ska göra när vi kommer fram är att ta bussen till lägenheten och få vår nyckel sen kan livet i Oslo börja. Jag är förväntansfull.
