Så hör man den där låten på radion. Plötsligt är jag tretton år igen med kajal runt ögonen och instängd på mitt rum. Drömmer om framtiden, möjligheter. Tänk om man kunde lämna ett meddelande.
"Kära trettonåriga jag, du kommer alldeles snart bli kär. Sådär riktigt kär som du känner att du aldrig varit. Det kommer vara i helt fel person, men hans charm kommer ge dig en fet ego-boost. Du kommer över det efter ett år eller två. Du kommer få höga betyg så oroa dig inte. Och din glugg mellan tänderna växer igen av sig självt du behöver inte alls någon operation. Ta vara på tiden med girlsen, ni kommer att ha riktigt roligt. Gud finns, det kommer han att visa för dig. Du kommer att sjunga i lovsångsbandet, ohyes det kommer du! Men snälla få inte känslor för din bästa killkompis, det blir ändå aldrig ni slösa energin på något annat. De kommande åren kommer ge dig sjukt mycket erfarenheter, vissa bra och vissa mindre bra. När jag ändå är igång, du kommer träffa italienare i kalmar och de kommer stirra på dig, fall inte för deras smicker du kommer att äcklas av det efteråt. Tack för att du köper de där rödrandiga conversen på rean, jag har använt dom flitigt! När du väl kommer till gymnasiet väntar ett extremt jobbigt första år. För att underlätta det hela, HOPPA AV FRANSKAN, läs spanska istället. Då kan du i tvåan läsa italiano som du alltid velat. Killen som följer dig till skolan första dagen kommer betyda mer än du tror just nu han blir en av dina bästa vänner, du vet ju inte ens vem han är. Men du, stå på dig jag säger bara det, du kommer fatta då. Och du allt blir bra tills sist, du har bara en lång väg dit, jag är fortfarnade inte riktigt där än"