Visst en pojkvän hade väl varit sådär supermysigt och gulligt och fint och bla bla bla. Men nu är läget inte så, what to do? Jaa man kan ju fokusera på det man faktiskt har. Jag har superdupermegaunderbara, fina, vackra, roliga, grymma, begåvade, intelligenta vänner. Var och en av dom. Alla har de en särskild plats i mitt hjärta. Sen så har jag ju en himla fin familj också, en anning dryg ibland med det är ju min familj. Saken är den att jag är så grymt tacksam för alla runtomkring mig. I am so blessed! Nej jag har inte fått några rosor, choklad, fina kärleksförklaringar, gulliga kort. Men jag har fått privilegiet att ha underbara människor i min omgivning, det är mer värt än ett papperskort och jag önskar med hela mitt hjärta att jag gör mig förtjänt av detta privilegium. Att jag ger tillbaka lika mycket som ni ger till mig. Jag vet att jag många gånger misslyckas och inte alls är någon vidare trevlig person. Men jag försöker och jag tycker om er så hemskt mycket och det hoppas jag att ni vet, ALLIHOPA!