Där bak i taxin
Vissa dagar dyker minnen upp bara sådär, helt utan tanke på sammanhang eller relevans. Minnen som en knappt har tänkt på att en har. Idag satt vi i baksätet på en taxi. Jag var inte säker på om det hade börjat mörkna eller om det hade börjat ljusna. Jag brydde mig inte så mycket om vilket, jag brydde mig mest om dig. Taxichauffören där framme envisades med att hålla ett samtal till liv om någon flaska han fått och frågade om vi ville smaka. Jag minns inte hans ord så noga för jag lyssnade vagt. Jag lät dig svara honom vilket du så artigt gjorde, lika trevlig som du alltid är. Trots att du inte brydde dig ett dugg om den där flaskan i handskfacket. Jag satt lutad med huvudet mot ditt bröst och du höll armen om mig. Min blick flackade från dig till skogen som mörkt flög förbi utanför rutan. Då och då när taxichauffören gav dig en paus i samtalet böjde du ansiktet ner och pussade på mitt huvud. Du strök med handen över mitt hår och jag log för mig själv, denna gången skulle det blir bra.
Kommentarer
Postat av: Rebecka
Typ det vackraste jag har läst på länge ♡
Trackback
