Jag såg verkligen fram emot det här året. Jag hade nästan lite fjärilar i magen. Jag skulle göra en såndär ordentlig backpack, se massa häftiga platser på andra sidan jorden. Jag skulle få återförenas med pojkvännen efter hans halvår i Australien. Jag skulle spendera en sista sommar som hemmaboende med alla vännerna hemma i Skåne. Jag skulle återuppta studierna till hösten som en riktig lundabo, jag skulle flytta hemifrån. Allt det där hände, och allt annat hände också. Första halvåret var bra. Andra halvåret var det värsta som någonsin hänt mig. Året som skulle bli mitt bästa blev precis tvärtom.